I direktiven till regeringens utredning Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd LI 2023:1, citeras inte oväntat Konkurrenskraftutredningen SOU 2015:15. Prognosen över utvecklingen av svenskt jordbruk då var oroande. En utgångspunkt för utredaren Rolf Annerberg var att den gemensamma lagstiftningen inom EU, skulle vara grunden. Nationella regelverk som gick utöver EU:s nivå skulle noggrant prövas och bygga på vetenskaplig grund och vara evidensbaserade. Ett alternativ som presenterades var en harmonisering av svensk djurskyddslagstiftning till EU:s nivå och ytterligare svenska åtgärder skulle ske i form av branschöverenskommelser. LRF tog åt sig äran av att ha spelat in att svenskt djurskydd kostar pengar. Jag gick ur LRF i protest. Man kan konstatera att det inte blivit något av förslaget att harmonisera svenska djurskyddsregler till EU:s nivå. Frågan har inte drivits politiskt. LRF fattade också ett stämmobeslut att acceptera dagens djurskyddslagstiftning, men att ytterligare krav måste betalas av marknaden.
Detta är nästan 10 år sedan. Mycket har hänt sedan dess. 2016 sjösattes Från Sverige, Svenskmärkningen AB. Ett företag ägt av Svensk Dagligvaruhandel, LI ,livsmedelsföretagen och LRF. Mycket efterlängtat och framgångsrikt – många produkter märks. Nu fanns verkligen möjligheten att marknadsföra svenska mervärden. Och det blir tydligt när man går in på Från Sveriges hemsida (citerad i tidigare blogg). Svenskmärkning AB gör också årliga attitydmätningar. Det svenska djurskyddet rankas högt liksom låg antibiotikaförbrukning. Nu har beredskapen inkluderats i konsumentenkäterna (se tidigare blogg). Med hänvisning till ägarmodellen, har Svenskmärkning ingen möjlighet att agera politiskt eller ha synpunkter på utvecklingen av mervärden. Jag har påpekat att 1500 mjölkkor sedan förra sommaren inte får komma ut på bete.
2017 presenterade såväl Stefan Löfven som statsminister och Sven-Olof Bucht, som landsbygdsminister den efterlängtade Livsmedelsstrategin 2016/2017:104. Bucht värnade det svenska djurskyddet. Citat ur strategin. ”Animalieproduktionen bör även fortsättningsvis präglas av hög omsorg om djuren. Djurskyddsnivån ska inte sänkas. Den svenska djurhållningen har generellt en hög djurvälfärd. Detta är resultatet av ett långsiktigt arbete där näringen och myndigheter framgångsrikt har arbetet mot gemensamma mål. För att fortsätta ett framgångsrikt arbete behöver aktörerna i värdekedjan dela en helhetssyn om hur konkurrenskraft kan uppnås samtidigt som djurhälsa, djurskydd och folkhälsa värnas. En ökad nationell animalieproduktion kan skapa förutsättningar för en ökad andel konsumtion av svenskt kött. Samtidigt ska Sverige fortsätta ha höga ambitioner när det gäller djurvälfärd och djurhälsa. Sverige bör fortsätta arbetet för att höja djurskyddsnivån i EU”. Det var ju en annan regering som kom med förslaget, men strategin beslutades av riksdagen. Syftet var att strategin skulle ligga fast oberoende av politisk ledning. Och nu är en revidering på gång under 2024.
Under den här tiden utformade flera branscher, mjölk, nötkött, griskött, handlingsplaner för att förbättra konkurrenskraften där marknadsföring av mervärden blev en viktig ingrediens. Jordbruksverket fick också i uppdrag att dokumentera mervärden i svensk produktion (se tidigare blogg).
2018 beslutade riksdagen om en ny djurskyddslag 2017/18:147. Det hade tagit tid. Eva Eriksson som utredare överlämnade förslaget redan 2011. Lagen trädde ikraft 2019. Riksdagen ställde sig bakom den nya djurskyddslagens målsättning att skydda djur från lidande och sjukdom och ge djuren rätt till naturligt beteende. Djurskyddsförordningen innehåller till stora delar samma förtydligande som i djurskyddslagen från 1988 d v s exempelvis förprövning av djurstallar, att värphöns ska ha tillgång till sittpinne, rede och sandbad, grisar ska hållas lösgående, strömedel till grisar och kalvar och beteskrav för mjölkkor.
Marknadsandelarna för svensk animalier sjönk i samband med EU-inträdet. Intresset från dagligvaruhandeln för import var stort och det fanns en debatt kring dyra livsmedel. Det har skett en återhämtning och särskilt efter 2013 ökade den svenska marknadsandelen för i stort sett alla animalier, undantag lamm, speciellt under pandemin. Att andelarna minskar från 2022 är förklarligt med tanke på inflation och ökade priser. Enligt uppgift håller ändå svenskt kött och mejeri ställningarna, medan importen av kyckling har ökat. Att ha marknadsandelar allt från 100 till 70% måste väl ändå betraktas konkurrenskraftigt?
Dagligvaruhandeln har under senare år kraftfullt försvarat svensk mat. ICA har sedan många år ett nära samarbete med LRF, och har deklarerat i Land Lantbruk att man vill fortsätta stöd till svenskt jordbruk. Dagligvaruhandelns hållbarhetsråd har 2021 uttalat sitt stöd för det svenska beteskravet för kor som ett av de starkaste mervärden för svensk djurhållning och svenska produkter. I Axfoods rapport Mat 2030 från 2023 deklareras samma ståndpunkt, liksom att man vill märka kött från betande djur.
Det finns ett starkt värde i djurskydd och djurvälfärd hos såväl svenska som konsumenter i många EU-länder. Dessa har refererats tidigare. Sveriges Konsumenter och Vi Konsumenter har i sina inspel till livsmedelsstrategin lyft kravet på ett bibehållet eller bättre djurskydd. I den senast SIFO/Kantar (oktober 2023) rankas djurskydd på andra plats efter den egna hälsan. Detta avspeglas också i att flera medlemsländer väljer att införa egna djurskyddsregler över EU:s miniminivå.