Det finns många skäl till att minska beroendet av import av mat, som vi kan och är bra på att producera själva. Dit hör bl. a spannmål och de flesta animaliska livsmedel. Speciellt gäller detta djurslag som idisslare som är mindre beroende eller kan göra sig oberoende av importerade fodermedel. Det är en viktig del av vår livsmedelsberedskap. Andra skäl är att vi i Sverige kan producera mat med viktiga värden, som har betydelse för ökad hållbarhet- klimatpåverkan, miljöaspekter, djurvälfärd och låg användning av antibiotika och bekämpningsmedel. Likaväl som vi måste slimma kostnader i produktionen för att klara konkurrensen så måste vi skapa preferens och betalningsvilja för svenska produkter. Målet bör vara att så långt möjligt producera och konsumera vår egen mat.
Och hur gör vi det? Givetvis måste vi lyssna till marknaden och konsumenternas värderingar varför man väljer svensk mat. Många konsumentstudier visar att svenskt djurskydd och låg antibiotikaanvändning är några av de viktigaste skälen till att välja svenska animalieprodukter. Det finns också flera konsumentstudier som visar att man är beredd att betala mer för ett gott djurskydd alternativt kommer att avstå från att köpa svenska produkter om man försämrar det svenska djurskyddet till exempelvis EU-nivån. Man talar gärna om illojala konsumenter, som inte lever som man lär. Men det är ändå så att vi har höga svenska marknadsandelar på flera svenska animalieprodukter som ägg, mjölk och griskött. Att mejeriprodukterna totalt hamnar kring 70 % beror sannolikt på att vi har stor import av ost.
Ett effektivt sätt att öka importen är att ta bort skälen till att svenska konsumenter väljer svensk mat. Det gör man genom att ta bort mervärden som värderas högt av konsumenterna som att svenska kor får beta, att grisarna har knorren kvar, får mer utrymme och inte spärras in i burar, att äggen inte kommer från burhöns och kycklingarna får mer plats. Om det inte finns skillnader i djurvälfärden mellan svensk och EU-producerat, har konsumenterna skäl att välja importerad vara, som sannolikt är billigare. Alternativet är att man väljer ekologiskt, eftersom man då garanterat får en bättre djurvälfärd. Ett annat alternativ är att man minskar eller slutar äta animaliska produkter. Jag vill påminna om den animerade diskussionen kring att minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter i anslutning till nya nordiska näringsrekommendationer.
Det svenska beteskravet för mjölkkor är det starkaste mervärdet för svenska mejeriprodukter. Så här säger Arla på sin hemsida
: Kor gillar också sommarlov
• Under sommarmånaderna är alla kor ute och betar 6 timmar per dag eller mer. De kor som inte går i lösdrift när de är inne under vintern har ofta särskilt långt sommarbete.
• På betet får korna leva så naturligt som möjligt. Samtidigt som de får i sig en del av sitt dagliga foder genom att beta, så bidrar de till att hålla landskapet öppet vilket gynnar den biologiska mångfalden.
• Korna rör sig i flock och kan gå flera kilometer på en dag. När de rör sig mer bygger de upp rörlighet, muskulatur och kondition. Det stärker deras ben och innebär generellt färre skador på ben och klövar.
• Under betesperioden om sommaren kan det ibland bli varmt, till exempel vid värmeböljor. Då går korna helst tillbaka in i ladugården för att få skugga och svalka inomhus.
Svenskmärkning, Från Sveriges hemsida 2024-04-04
God djuromsorg och låg antibiotikaanvändning
.
Svenska bönder jobbar förebyggande för djurskydd, smittskydd och god djurhälsa och vi har en av världens strängaste djurskyddslagstiftning där djuren får behålla sitt naturliga beteende. Sverige har friska djur och friska djur behöver inte antibiotika – Sverige har EU:s lägsta användning av antibiotika i djurhållningen.
Jämfört med de minimikrav som EU ställer i gemensamma djurskyddsregler för nötkreatur, får, grisar, kyckling och ägg är svenska krav mer långtgående. Exempelvis ska mjölkkor och får gå på bete eller på annat sätt vistas ute sommartid, grisarna har knorr på svansen eftersom svanskupering är förbjudet och kycklingar och värphöns får behålla sin näbb intakt, för att nämna några exempel.
De betande djuren ger oss ett öppet landskap. Utan dem får Sverige inga vackra hagar och ängar med biologisk mångfald.
Jordbruksverket 2023
Mjölkproduktion
Några exempel på mervärden inom svensk mjölkproduktion:
• Mjölkkor i Sverige ska få beta ute under sommaren.
• Svenska mjölkkor ska ha mjukt underlag att ligga på, deras klövar ska verkas och de ska vara lösgående när de föder sina kalvar.
• Den svenska mjölkens klimatpåverkan är lägre per kilo än i många andra länder. Det beror bland annat på att en svensk mjölkko har hög mjölkavkastning och att en stor del av fodret består av gräs och klöver.