Vilken mjölk, filmjölk eller ost ska jag välja om jag vill vara säker på att korna har fått beta sommartid? Hittills har det varit lätt att välja svenskt, då vi har en lagstiftning som kräver att svenska kor ska gå ute på bete sommartid. Men det är kanske inte så konstigt att fler än jag känner oro, kring vad utredaren ”Konkurrenskraft för svenska livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd” kommer föreslå. Det står i utredningsdirektivet att betesfrågan ska behandlas och det är ingen hemlighet kring vad LRF-stämman 2020 beslöt och vad VÄXA och RISE- studien syftar till när man studerar 1500 kor inne i 18 månader. Man vill göra beteskravet mer flexibelt!!
I dagsläget finns ca 80 % av de svenska korna i besättningar med lösdrift. Om LRF, Växa och Sveriges mjölkbönder får som man vill skulle dessa kor undantas rätten till bete sommartid. Om alla dessa kor skulle stängas in under sommaren skulle Sverige ”överträffa” Danmark där endast ca 25 % av danska kor går på bete. På Irland, den gröna ön, betar 100 % av de irländska korna. Visst kommer några av mjölkbönderna med lösdrift fortsätta att släppa ut sina kor på bete. Och sedan har vi de 506 KRAV-gårdarna med 54 329 mjölkkor (2022) som har sina kor ute på bete längre än vad lagen kräver.
Det intressanta är hur mejerierna kommer hantera situationen när vissa av deras leverantörer inte kommer släppa ut sina kor. Vad händer med de populära betessläppen? Att separera mjölk som betesmjölk, är man väl, precis som slakterierna ovilliga till, men det skulle ge oss konsumenter möjligheten att välja. Vi har ju tidigare gjort en framställan till dagligvaruhandeln om att märka kött från betande djur. Det stupade på att slakterierna inte vill sortera i slakt. Arla får ta bort formuleringar på hemsidan kring kornas sommarlov, som ger motion och friska ben.
Det finns tillräckligt starka argument och forskning för att kunna hävda att kor mår bättre och har en högre djurvälfärd när de vistas på bete en tid på året. Bara det att kor vill röra på sig. På bete kan de gå upp till 4 – 8 km per dag jämfört med att i lösdrift kanske de går 400- 500 m. Precis som för människor är motion för kor bra för syreupptagningsförmågan och för att stärka ben och leder. Det gör det lättare för kon att lägga och resa sig.
Jag ringde en av mina veterinärer som ägnat sig åt kors välfärd under hela sin karriär. Hon anser att innemiljön i de flesta lösdriftsbesättningar för kor inte svarar upp mot kraven på kornas närmiljö och naturliga beteende. Det behövs mer plats. Kor behöver kunna ligga bekvämt på tillräckligt stor yta. Detta för att kunna ge korna möjlighet att vila och minskar risken för skavsår. Korna måste också kunna lägga sig och resa sig på ett naturligt sätt. Liggytan måste vara attraktiv och vara försedd med tillräckligt med strö. Enligt kanadensiska studier krävs minst två centimeter strö. Ett alternativ är liggbås med sand, som tyvärr inte alltid är godkänt eller är svåra att sköta. Alternativet djupströbäddar är tyvärr inte är ett realistiskt alternativ. Ett annat problem i lösdriftsbesättningar är situationen för ranglåga kor. Dessa utsätts för begränsade möjligheter inom stallet och påverkas negativt av ranghöga kor. På bete ges just de djuren möjlighet till återhämtning. Sammanfattningsvis innebär en s k flexibilitet i lagstiftning där många kor inte får tillgång till bete en försämring av det svenska djurskyddet.
Om förslaget om att ta bort beteskravet för kor i lösdrift går igenom, kommer krävas att det ställas utökade krav på kornas närmiljö. Ett eventuellt kontrollprogram kommer innebära kontrollpunkter och dokumentation.
Man kan önska att mindre och medelstora besättningar kunde få finansieringsbidrag för att bygga nytt eller om, utan att utöka besättningen. Det skulle medverka till att behålla det fina mosaiklandskapet som bidrar till miljömålen ett rikt odlingslandskap och biologisk mångfald. Betet i sig gynnar kolinlagringen och innebär ett maximalt utnyttjande fotosyntesen med grön mark året om. Här gäller det att finna ersättningsformer som gynnar en positiv utveckling för svenska miljökvalitetsmål.
3 kommentarer
Om man minskar på beteskravet, eller andra djurskydds- eller miljökrav tar man bort motiv för att köpa svenskt. Minskar motiv för att betala mer. Vore självmål. LRF måste istället bli bättre på att berätta varför svensk djurhållning är bättre för djur och miljö.
Enligt Anders Drottja som är politiskt sakkunnig hos Landsbygdsminster Kullgren finns det inget sådant regeringsdirektiv.
”Idag har det slagits upp stort i många olika media att ”Tidöregeringen” gett en utredare i uppdrag som ska leda till att det lagstadgade kravet om bete för mjölkkor. Det är helt ofattbart hur media kan ljuga så utstuderat för det finns inget i utredningsdirektiven som anger att regeringen gett ett sånt direktiv. ”
Jag har också läst Anders Drottjas kommentar. I debattartikeln till SvD och i artikeln i DN finns ingenting som säger att regeringen har gett i uppdrag till utredaren att förändra beteskravet. Det är artikeln i Uppsala Nya tidning som Greenpeace pekar ut Tidö-regeringen. men som jag säger i bloggen, skulle det inte vara särskilt förvånande och utredaren lyssnar på LRF och Växa – eller?