”Beteskravet stärker svenska livsmedel”

Det skrev hållbarhetschefen Åsa Domeij, Axfood i tidningen Fri Köpenskap i mars 2021. ”Beteskravet är unikt för Sverige och innebär sannolikt att annan svensk jordbruksproduktion också uppfattas som positiv. Svenska mervärden som betesrätt och låg antibiotikaanvändning bör utvecklas inte avvecklas”. Och Åsa lyckades också få med sig övrig dagligvaruhandel och dess hållbarhetsråd med att verka för att behålla beteskravet. För sina insatser tilldelades Åsa Domeij Djurskyddets Sveriges hedersomnämnande. Mjölkbönderna och LRF hävdar felaktig att det inte går att marknadsföra svensk lagstiftning. Har man Sveriges starkaste mervärde beteskravet för kor (enligt Dagligvaruhandeln) har man verkligen missat tåget. Ta chansen nu LRF:s mjölkdelegation!

Så här skrev tidningen ATL i november 2020. ”Beteskravet kunde ha varit mjölkens knorr”. ”Köttbranschen har uthålligt kommunicerat svenska mervärden så att både kunder och konsumenter tagit intryck. Det borde mjölkbranschen också kunna göra – men med ett slopat beteskrav blir det svårare, skrev ATL:s Marcus Frennemark. Och det är precis det som jag har hävdat hela tiden. Köttbranschen har lyckats väl med att kommunicera svenska djurskyddskrav – grisknorrar, större yta, lösgående suggor o s v. (se senare citat Björn Hellman).

Precis som forskningen visat att det finns ett starkt behov för suggor att bygga bo innan grisning, så har forskningen visat ett kor kämpar för att komma ut och beta. Det som djurskyddslagen säger när det handlar om naturligt beteende som djuren är starkt motiverade för.

Vem kommer inte ihåg EU-valet 2014 där Fredrik Federley, Centerpartiet valde grisknorrar och antibiotika som huvudbudskap. Och flera partiledare följde efter. Att se till att EU:s kor skulle få rätt bete, som för övrigt EFSA rekommenderade, skulle vara ett uppskattat budskap från blivande parlamentsledamöter.

Den 18 april i år bjöd landsbygdsministern in till seminarium kring den kommande livsmedelsstrategin 2.0. Den nuvarande beslöts av riksdagen 2017. I den sägs: En ökad nationell animalieproduktion kan skapa förutsättningar för en ökad andel konsumtion av svenskt kött. Samtidigt ska Sverige fortsätta ha höga ambitioner när det gäller djurvälfärd och djurhälsa. Sverige bör fortsätta arbetet för att höja djurskyddsnivån i EU. Animalieproduktionen bör även fortsättningsvis präglas av hög omsorg om djuren. Djurskyddsnivån ska inte sänkas”. På seminariet gjorde VD för Livsmedelsföretagen Björn Hellman en entusiastisk presentation. Överst på listan ”Våra USP-ar inom svensk livsmedelsproduktion” hamnar ”Världsledande när det gäller god djurvälfärd”. Nästa ”Extremt låg nivå på antibiotikaanvändning (lägst i EU)”.

”Mjölkkornas betesrätt kan tas bort” ”Astrid Lindgren-lagen kan rivas upp – kornas grönbete står på spel” ”Stå upp för kornas rätt att få beta” Det är rubrikerna i DN och Svenska Dagbladet den 4 maj. Och Ekot och SVTs Rapport hängde på. ”Låt inte regeringen spärra in kossorna” skrev ledaren i Expressen 6 maj. ”Vi har en ko-fientlig regering ” skrev Göran Greider i Dalademokraten. ”Tidöpartierna vanärar Astrid Lindgrens arv.” En av de lagar många svenskar ser som en självklarhet är under attack: Kornas rätt att vara utomhus” skrev fyra miljöpartister i Expressen 7 maj.

Djurens Rätt och Green Peace valde traditionellt att genomföra en aktion vid betessläppet på SLU:s försöksgård på Lövsta den 4 maj. Banners på taket ”Sista kosläppet?” och ”Bevara beteskravet”. Djurens Rätt ber om fortsatt stöd i sitt nyhetsbrev.

Naturskyddsföreningens uppmaning: ” Kornas rätt att beta ute är viktigt både för djuren, den biologiska mångfalden och för konsumenterna. Att slopa beteskravet är inte rätt väg att gå, och det måste vi få fler att förstå. Därför ber vi om ditt stöd idag”. Jag skickade in 300 kr.

Sedan i höstas driver Vi Konsumenter, Djurskyddet Sverige, Djurens Rätt, World Animal Protection, Svenska Djurskyddsföreningen och Greenpeace en kampanj ”www.jagvillbeta.nu”. Vi är nu uppe i 50.000 namnunderskrifter som om möjligt ska överlämnas till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Det finns få frågor, som jag drivit och engagerat mig så mycket i som svenska kors rätt till bete. På kylskåpsdörren sitter ett otal artiklar. Förutom debattartikeln i Svenska Dagbladet 4 maj år, skrev Martin Ragnar och jag i juni 2023 ”Kor bör inte hållas inomhus hela livet” i ATL. ”Svenskt djurskydd starkt argument för svensk mat” skrev Vi Konsumenter, Sveriges Konsumenter och Konsumentföreningen Stockholm i Land Lantbruk förra sommaren. ”Ge oss möjlighet att välja nötkött från betande djur” skrev vi i Land Lantbruk i juni 2022. I december 2022 gjorde Vi Konsumenter och djurskyddet ett debattinlägg i Uppsala Nya Tidning med rubriken ”Fler kor inte färre kor inte färre bör komma ut på bete”. Bakgrunden var VÄXAs ansökan att få undersöka välfärden hos 1500 kor, som hålls inomhus 18 månader. ”Ta inte bort kornas rätt till bete” skrev vi Svenska Dagbladet i mars 2021 och 2008 och 2015 hade Djurskyddet Sverige inlägg i DN för att behålla det svenska beteskravet bl a med anledning av att KD:s Magnus Oscarsson motionerat för en avveckling.

Jag har deltagit i riksdagens mjölkdag ordnad av KD:s Magnus Oscarsson och deltagit i Lantbrukspodden kring beteskravet 2021. Då blev jag hedrande utsedd av tidningen Land Lantbruk som en av de 50 mest omtalade det året. Bo Algers och jag hade ett samtal i hans podd om beteskravet i maj förra året.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.