Fakta, fakta, fakta!

På KSLA högtidssammankomst den 28 januari höll rektorn för Handelshögskolan Lars Strannegård högtidstalet. Ett tydligt budskap – i tider av AI och alternativa fakta blir verkliga fakta allt viktigare. ”Säkerställandet av fakta, det kritiska tänkandet, tolkningsförmågan och de fria uttrycken är viktigare än någonsin. . Medierna, universiteten och de kungliga akademierna måste ha sin egen trovärdighet högst på prioriteringslistan. De kan inte avvika en grad från sin faktabaserade, integritetsfyllda och vetenskapligt kalibrerade kompass” sa Strannegård. Och det är vad jag vill se när 126 remissinstanser ska yttra sig över utredningen Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. Inte minst KSLA och LRF hoppas jag tar till sig de kloka orden av Lars Strannegård. SLU förutsätter jag bygger sitt yttrande på djup kunskap om relevant forskning, även om det självfallet inom en stor institution finns skilda värderingar – integritet! Och förslaget om att avveckla beteskravet för mjölkkor kommer givetvis bli en knäckfråga. Och jag hoppas innerligt att frågan inte begränsas till att handla om att bönderna får mer betalt eller ej, utan också vad som är bra för kon, vilket är lagstiftningens syfte. Ska svenska intressenter köra över den sakliga bedömningen från EFSA?

Och vilka fakta är viktiga i sammanhanget.
– Konsekvenserna av förslag inom primärproduktionen måste belysas i hela livsmedelskedjan
– Kött – och charkuteriföretagen, dagligvaruhandeln, grossisterna, konsument –djurskydd och miljöorganisationer anser att beteskravet för kor är ett viktigt mervärde. En ändring av lagstiftningen skulle rubba förtroendet för svenska livsmedel.
– Utredaren har brutit mot direktivet till utredningen som krävde ett oförändrat gott svenskt djurskydd
– Låg marknadsandel för svenska mejeriprodukter beror f f a på låg marknadsandel för svensk ost, 24 procent av den ost som konsumeras har svenskt ursprung (2023).
– Den svenska mejerimarknaden domineras av internationella mejeriföretag, som hittills inte premierat bete i sin hållbarhetsersättning.
-I länder utan lagkrav på bete ger mejerier extra stöd till betande kor ex Finland, Nederländerna och Frankrike. Finland har ett lagkrav på utevistelse för uppbundna kor. Kor på bete från lösdriftsbesättningar kan ges stöd från CAP. Trots detta ökar antalet kor på stall året runt i Finland. Från 16,5 procent 2014 till 25 procent 2022.
– 120 000 medborgare har skrivit under för ett bibehållet beteskrav för kor
– Krav på bete i offentlig upphandling ger möjlighet att få svenskt kött och svenska mejeriprodukter
– Det finns ingen garanti för att ett borttaget beteskrav skulle ge möjlighet till djurvälfärdsersättning för betande kor genom den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. (eftersom utredaren hävdar att samma djurvälfärd kan uppnås med kor i lösdrift, blir det dessutom ologiskt att ge djurvälfärdsersättning till kor på bete via CAP – eller?)
– Det finns ingen garanti för att ett ändrat beteskrav skulle innebära att en majoritet av svenska kor fortfarande skulle släppas på bete.
– Riksdagen har 2018 beslutat att djur ska ha ett skydd av en stark djurskyddslag. Skydd av djur ska inte lösas av marknaden. Svensk lagstiftning har stöd av EU-traktatens artikel 13. EU-kommissionens svar på EU-medborgarnas tydliga prioritering av djurskydd är förslag till utökad och skärpt lagstiftning på djurskyddsområdet, även om detta dröjer.
– EU-kommissionens och Jordbruksverkets bedömning är att otydliga målstyrda regler leder till en ojämlik tillämpning och efterlevnad vilket resulterar i sämre djurskydd och orättvisa konkurrensförhållanden.
– Det finns ingen forskning som stöder att kor på stall kan uppnå samma välfärd som de som vistas på bete. EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet, EFSA har tydligt tagit ställning för bete.
– Dagens djurskyddsföreskrifter ger storflexibilitet i tillämpningen av beteskravet
– Konsumentstudier ger starkt stöd för djurskydd och speciellt krav på bete för kor. Värdet av beteskravet kan även kopplas till svensk ost. Det är skillnad på att agera med utgångspunkt från befintlig lagstiftning (Finland) mot att ta bort ett väl känt djurskyddskrav (SLU: konsumentstudie).

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.