Inför Vi Konsumenters seminarium den 26 november finns många viktiga frågor att ställa kring den framtida hållbara produktionen och konsumtionen av mat.
– Börjar inte debatten i helt fel ända? Är det inte viktigare att ställa om jordbruket till en hållbar produktion av livsmedel snarare än fokusera på vad vi ska äta?
_ Mycket intressant händer inom jordbruket – regenerativt jordbruk, agroekologiskt, agroforestry och ekologiskt – hur ska detta stiumuleras?
– Är det inte så att ohållbar produktion alltid finner sin marknad (export?)?
– Är inte risken stor att när vi fokuserar på vad vi ska äta exempelvis växtbaserat, så tappar vi uppmärksamheten på vad dessa livsmedel medför från miljösynpunkt (avocado, mandel från Kalifornien, besprutad paprika från Spanien, soja från Brasilien)?
– Tror vi att marknaden och konsumenternas efterfrågan ska lösa produktionens hållbarhetsutmaningar? Om inte — Vilka regleringar kan styra bort ohållbara produkter från marknaden i EU eller svenska marknaden?
– Innebär fokuseringen på klimat att vi missar andra viktiga planetens gränser som biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel, övergödning, djurvälfärd, negativa effekter av monokulturer m m?
– Innebär inte just en fokusering på en global diet att vi tappar den nödvändiga anpassningen till regionala förutsättningar?
– Från svenskt perspektiv, ska vi påverka 60 000 bönder att ställa om eller försöka påverka 7 miljoner konsumenter?
– Finns resonemang kring näringsinnehåll och livsmedlets klimatpåverkan ex mjölk respektive havredryck?
– Hur beräknas jordbrukets klimatpåverkan?
– Är idisslande djurs metanutsöndring ett stort klimatproblem?
– Är det rimligt att rött kött omfattar såväl idisslare som nötkreatur, får och klövvilt som gris?
– Hur säkert är underlaget kring det röda köttets hälsoaspekter?
– Är regleringar eller ekonomiska styrmedel tillräckligt precisa styrmedel?
– Kommer inte köttskatt straffa den produktion som gynnar andra miljömål än klimat som biologisk mångfald, grön mark, ökad kolinlagring, ett rikt odlingslandskap och jordhälsa? Exempelvis betande nötkreatur och får?
– Betande och gräsätande djur bidrar med sitt betande till biologisk mångfald, genom vallodling till ökad kolinlagring, minskat näringsläckage och ett rikt jordbrukslandskap. Kycklingproduktion som konsumerar mycket spannmål konkurrerar ju med humankonsumtion. Ändå rekommenderar EAT Lancet dubbelt så mycket kyckling som rött kött, Varför det?
–
4 kommentarer
De flesta frågor verkar du vilja svara nej på. Stämmer det?
En viktig fråga – också till symposiet 26 november – är detaljhandelns makt/roll/ansvar. Jag tror att de är de som allra mest styr vad vi äter. Bjud gärna in Axfood/ICA/Coop och be dem berätta på allvar varför de t.ex. sätter NOCCO i ögonhöjd innan kassan?
I de matbutiker som finns nära mig är det tio gånger större utbud på godis än på fullkornsspannmål/fullkornsprodukter.
Dessutom måste man leta för att hitta något som är eko.
Vad tror du? Går det att inspirera/tvinga handeln att exponera bra mat?
Göran
Svensk dagligvaruhandel är inbjuden till samtalet för att kommentera precis det som du med rätt har synpunkter på
Hej,
Oerhört relevanta frågor! Jag är mycket intresserad av om det finns någon forskning kring betande nötkreaturs metanutsläpp kontra den kolinlagring som sker på betet. Har du något tips om var jag hittar detta? Jag har sett att en skotsk bonde visar på att det jämnar ut sig (han producerar ”etisk mjölk” = kalvarna går kvar hos kon, så konsumenter och kalv delar på tillgången Korna går på bete en stor del av året.) Men det vore väldigt intressant att få se en studie kring detta. Mvh Ingrid Andersson
Jag håller med dig. Jag läste om en dansk mjölkbonde som hävdade (med rätt?) att han fixat klimatåtgärder genom att ha korna på bete istället för att utfodra på stall. Jag har som du inte sett någon regelrätt studie