Resultaten från Naturvårdverkets PRINCE rapport 2024 (Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment) bekräftade tidigare studier att konsumtion av mat, transporter och boende samt investeringar i bygg- och anläggningsverksamhet är framträdande som källor till nästan alla utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och att användningen av fossila bränslen är en huvudfaktor som förklarar mycket av konsumtionens miljöpåverkan. Två tredjedelar eller mer av utsläppen skedde utanför Sveriges gränser 2014.
2021 skrev jag en debattartikel i Land Lantbruk med rubriken: ”Hållbarhetsarbete kräver helhetssyn”. Och läser jag artikeln igen, känns den lika aktuell. Jag kritiserade den ensidiga fokuseringen på klimatberäkningar genom LCA livscykelanalyser, eftersom livsmedelssystemet är för komplicerat och man missar biologisk mångfald och djurvälfärd. Och det senare nämns väldigt perifert i exempelvis EAT Lancet 2.0. Jag undrar om Johan Rockström nog ändå framför allt vände sig mot den storskaliga och industrialiserade djurhållningen när han accepterade 15 g rött kött i veckan.
Jag blir också påmind om det första PRINCE-programmet (Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment) som pågick mellan 2014 och 2018 med målet att undersöka sätt att förbättra och utöka konsumtionsbaserade indikatorer för att uppskatta miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både inom Sverige och utomlands. Resultaten visade att miljöpåverkan genom användning av bekämpningsmedel och veterinärmedicinsk antibiotika till stor del kunde hänföras till importerade livsmedel. Därför är en ökad konsumtion av växtbaserad mat, som kan leda till ökad import ett orosmoment.
Det är väldigt provocerande att åter höra Jörgen Larsson, Chalmers på det stora eventet Mistra Sustainable Consumption den 26 november uttala att man speciellt bör straffa nöt – och lammkött med punktskatt från klimatsynpunkt med 30 kr per kg! Och han är påhejad av delar av SLU, och mina vänner på WWF och kanske också hos Sveriges Konsumenter. Ekonomiska styrmedel med skatteväxling föreslås även om underlaget kan vara osäkert.
Hur kan de tretton organisationer som skrev under debattartikeln i maj 2024 ” Stå upp för kornas rätt att få beta” d v s djurskydd, miljö och – konsumentorganisationer, tycka att det är rimligt att straffa ut kött från betande djur. Syftet med artikeln var att inte bara värna kornas välfärd utan också betad marks värde för biologisk mångfald, ökad kolinlagring och värdet av perenna grödor för jordhälsan. Eller de, djurskydd – och konsumentorganisationer som skrev under ”Ge konsumenterna möjlighet att välja mer hållbart kött” 2021 som ville ha märkning av kött från betande djur. Hur ska det gå för COOP:s vällovliga satsning på Naturbeteskött? Att lösa detta med naturbetesstöd känns orimligt. Någon måste väl ändå äta köttet? Och det är inte bara naturbete vi är ute efter.
Peter Sylwan har i Land ställt en fråga till Livsmedelsverket som aldrig besvarats. Han hänvisar till att människans matsmältningssystem mest liknar rovdjurens snarare än grisarnas, som omnivorer, allätare som jag trodde. Jag har därmed aldrig förstått hur kött kan vara ohälsosamt. Däremot är det en verklighet att idisslare tama som vilda utsöndrar metan. Det finns många som försökt förklara hur det biologiska metanet fungerar. Läs bl a Gunnar Rundgren. EAT Lancet och Stockholm Resilence Center har gjort kyckling och fisk till vinnare. Då bortser man helt från hur dessa djurslag föds upp och utfodras. Läs gärna Gunnar Rundgrens framtidsvision i tidigare blogg. Jag vill också påminna om Livsmedelverkets och Folkhälsomyndighetens rapport kring Mål och indikatorer för hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion som angav arealen betesmark och förbrukningen av bekämpningsmedel som hållbarhetsindikatorer.
Allt fler rapporter kommer där ultraprocessad mat ökar risken för hjärt – och kärlsjukdomar. Med all respekt för att nordiska näringsrekommendationer och svenska kostråd avstod från att ta i frågan med hänvisning till oenighet när det gäller definitionen. Och Livsmedelsföretagen är förstås helt avvisande. Men det är värt att notera att även EAT Lancet uppmärksammade problematiken. Men det är väl som Gunnar Rundgren sagt att studier som visar att ultraprocessad mat ger hälsoproblem är lika tydliga eller otydliga som att rött kött ger upphov till cancer som underlag för kostråden.