I tunnelbanan hänger plakaten från Djurens Rätt kring grisarnas hemska liv i skinkfabrikerna. Själv kör jag efter principen mindre, men bättre kött. Och en jul utan julskinka går inte. Jag läser ICA:s marknadsföring av de sex argumenten för att den svenska julskinkan är flera kronor dyrare, än den importerade. Det är ju skillnad på grisar och grisar. Det första argumentet är att Sverige har ett av världens bästa djurskydd. ”Svenska grisar ska enligt lag kunna utföra sina naturliga beteenden. Därför har svenska grisar knorr på svansen och mer plats att röra sig på än vad som krävs i EU. De har också strö, såsom halm att böka i och suggorna får röra sig fritt hela året. Detta innebär merarbete för den svenska bonden och dyrare stallbyggnader” säger ICA. Det finns säkert ett skäl till att det första argumentet för ICA är svenskt djurskydd. Många konsumentstudier bekräftar att djurvälfärd ligger i topp hos svenska konsumenter, som jag skrivit om i tidigare blogg. Andra tunga argument är salmonellafrihet, låg antibiotikaförbrukning, öppet landskap m m.
Liknande fakta framförs av COOP (äntligen). Tre skäl att välja svenskt kött ”Svenska djur föds upp i enlighet med en av Europas skarpaste djurskyddslagar. Därtill kommer levande landsbygd och arbetstillfällen och Sveriges låga antibiotikaanvändning.
Med tanke på vad som nu framförs från detaljhandeln, framstår LRF:s argumentation som fullkomligt obegriplig. LRF hävdar att det inte går att marknadsföra och få mer betalt för svensk lagstiftning. Det är ju precis det som ICA framför, att det svenska djurskyddet motiverar konsumenterna att betala mer för den svenska julskinkan. Samma argument framfördes av ICA redan 2014. Min uppfattning är att LRF, som vill att marknaden och konsumenterna ska bestämma vilken djurskyddsnivå vi ska ha i Sverige, ger utrymme för politikerna att krypa undan sitt ansvar för att i lagstiftning lägga fast värderingar som råder i det svenska samhället. Politikerna har ett ansvar för att djur behandlas väl genom en grundläggande lagstiftning. Argumentationen från LRF är hämtad från ett katastrofalt ställningstagande på LRF:s riksförbundsstämma 2014. Beklämmande nog framhärdar Helena Jonsson i sin argumentation. Kanske dags att lyssna på medlemmar som inte stöder hennes uppfattning och samarbetspartnern ICA. Vi förväntar oss att politikerna tar ansvar i den kommande livsmedelsstrategin och därmed svarar upp mot medborgarnas tydliga uppfattning om att djur i Sverige har rätt till ett gott skydd. Ett skydd, som ger nötkreatur rätt till bete, grisar rätt till att kunna röra sig fritt på tillräckligt stora utrymmen och att svenska kycklingar fortfarande har mer plats än kycklingar i övriga EU.
3 kommentarer
Hej!
Följer dig på twitter och blev glad när du gillade min tweet om handelsavtalen.
För mig är det fullkomligt obegripligt att man inte öppet och tydligt pratar både om betydelsen av EU´s inre marknad och ev. konsekvenser av TTIP och CETA för våra möjligheter att bibehålla högt ställda krav inom bla djurhållning. Att vi serverar våra barn mat i skolan som det vore brottsligt att framställa här är ju helt fantastiskt. Min förhoppning är att organisationer som din kunde gå ut öppet i dessa frågor för att lyfta dom.
Ser fram emot att få synpunkter från dig.
Hej
Vi Konsumenter VK har tillsammans med Sveriges Konsumenter och Medveten Konsumtion jobbat ganska mycket med frågan. VK har skrivit debattartiklar i frågan tillsammans med lantbruksnäringen. I mars 2015 deltog jag i ett seminarium på Handelshögskolan i Göteborg där jag tog upp såväl djurskydd som antibiotika. Jag har också träffat Cecilia Malmström på ett frukostseminarium samma år och lyft frågan. Du kan hitta två bloggar i mars 2015 kring TTIP. Nu verkar ju TTIP ha hamnat i malpåse, men CETA kommer nog ha betydelse
http://gunnela.nu/2015/03/18/livsmedelssakerhet-antibiotikaresistens-och-djurskydd-viktiga-fragor-for-svenska-konsumenter-i-ttip/